Amy strikes again

Amy Adams pryder omslaget på W:s majnummer. Omslaget känns lite Boy George och väldigt mycket 80-tal. Amy är ett intressant val, känns ganska oväntat. Enligt rykten sålde marsomslaget från förra året med Amy riktigt dåligt, så det är en chansning W gör.

Mischa Barton

Brittiska Cosmopolitan väljer Mischa Barton på majomslaget. Vad har Mischa gjort sedan OC? Well, omslaget är faktiskt helt ok för att vara brittiska Cosmo. På något sätt kommer Cosmo undan med feta stora rubriker. Your body rocks är i och för sig ganska trist och förutsägbart men så mycket bättre än alla botoxrubriker.

All about botox

Geri Halliwell ser extremt stylad ut på Reds majomslag. Annars tycker jag att omslaget är fint eftersom det är snyggt koordinerat färgmässigt. Fast å andra sidan kanske det inte sticker ut tillräckligt mycket. För vad säger egentligen ett snyggt omslag när konkurrenterna väljer maffiga rubriker. Och hur kul är det egentligen att läsa om vad en gammal spicegirl har för sig nuförtiden? Och att hon till skillnad från Kylie som proklamerar på ELLE-omslaget att hon använder botox, ratar det.

Jen to the Connelly

Tyska Glamour som numera har övergivit den ambitiösa utgivningstakten med 26 nummer per år för månadsutgivning väljer Jennifer Connelly på omslaget i maj. Omslaget känns som en portfoliobild från amerikanska Glamours marsnummer 2009.

One more time

Franska Glamour väljer Julia Roberts på omslaget för sitt majnummer.
Omslaget är reprint av Allures marsnummer från tidigare i år.

Clevelands finest

Rosa är en överskattad färg när det gäller omslag. Särskilt när man använder fel rosa färg. Då blir det mer docksött och Barbie än snyggt och stilrent. Harpers Bazaar har börjat använda rosa som standardfärg på sina omslag. Dock ser det väldigt trist ut. Majomslaget med Halle Berry utgör inget undantag. Att matcha Halles linne med bakgrundsfärgen är allt annat än snyggt. Stjärnan i bakgrunden och de organgetonade rubrikerna ligger för nära det rosa färgmässigt. Dessutom ser Halles leende helt hysteriskt ut. Sammanfattningsvis är detta ett omslag som är allt annat än värdigt ms Berry.